Dennis Christopher vs. Tony Cha Cha – Slut Oj oj oj, den här holländske producenten, som bara pumpat ut fet disco/funky club house har nu producerat en riktigt svängig, stilren och funkig låt, varav en mix (Goldi Lox Remix) som bara pressar musten ur oscillatorerna och krämar fram en riktig distad och smutsig basgång tillsammans med sköna vocals (X-rated stuffz). Beaten är något av en 4/4 takters balsamvals som jag annars hade avskytt om det inte vore för den psykade vocal-loopen!
Danny Freakazoid – Discount + Danny Freakazoid – Sunday Trip Progressiv house i någon form av industrial/clash-clash-trash; jag har nog inget emot det här! Original Mix var nog tyngre och strået vassare än Nick & Danny Chantelains Listen Here Mix, men jag måste erkänna att soundet Danny F. levererar är väldigt bekant. I Sunday Trip hittar man det där Isla Groove (Sasha Le Monnier) soundet som blippar skönt, antagligen ett tweakat kalimba-ljud gräddat med en dov basgång, med sköna undertoner av snare-snäppar. Danny Freakazoid har definitivt imponerat mig! Monotont, men extremt trashigt som troligtvis inte blir någon större hit i Sverige.
Fedde Le Grand – Put Your Hands Up For Detroit Den här killen har jag följt ett bra tag. Hans sound, trilsk och bestämd med skön beat. Det som kännetecknar Fedde Le Grand är ju som sagt hans basljud (ja, han kör “det” stuket..ganska simpelt!), men det intressanta är hur andra producerat och remixat låten. Själv tycker jag att hans egna mixar på låten är fetare än alla de andra som (tills i dags datu) kommit ut som promos. Skulle verkligen tycka synd om han gav sig ut på flyktig mark; kommersiellt fiasko skulle bara vara början på slutet för hans musikaliska studiokarriär. Tills den dagen (som jag inte hoppas ska komma) kan man åtminstone låta publiken på klubbarna vifta händerna och hylla detroit, för det har jag i alla fall gjort ända sedan Juan Atkins släppte “UFO” och DJ Rolando spelade “Jaguar”. Pionjärernas huvudstad måste hyllas, och det har Fedde sett till att frambringa i sin låt. Någon detroit techno är det inte, men vocalsen utmärker staden ganska väl!
Måste erkänna att de senaste releasen på diverse bolag har varit extremt intressanta. Längtar sååå efter Bodyrox’s “Yeah Yeah”, Freakazolificanto on top of the daoun, aeiiii!
Another fresh mix by Sina is up for download. It’s called Our Iran which has vocal samples of Dariush’s song “Bachehaye Iran”. Very, very nice remix! Progressive house with the very own funky bass line, swiiiiiingin’ beat and wonderful piano and orchestral strings.
Two new progressive non-stop compilations are in the mastering process. The smooth, underground sounds of groovey funky house mixed with progressive bass lines will make you hot. Get ready for 2 x 78 minutes of pounding bass! Xin’aa and the rest of the crew are proudly presenting “Dentaku Progressive Mixes”!
We’re really looking forward to release these compilations! Lots of mastering, cutting, editing and pasting is done to make you extra-extra happy
Tonal tweaking and frequency variation is somehow our favorite occupation while making music! I’m glad to officially announce that I myself am about to make a track called “This is not X” as a response to the beloved track “The Sound of San Francisco” by Global DJ’s.
I am currently aroused by the deep funky (slickly) composed tunes of Phunklabelz (HUN), and they actually had the guts to use my looped beats from my forthcoming track “Slickraw”. Interesting projects are on their way, who seeks will always find out what we’re up to.
Thanks Shahan from Soltan Music for the pictures of the gig in Las Vegas! This guy is amazing; our partnership is growing thanks to these guys. S4S is now officially the brand name of our international enterprise for special edited minds! Big thumbs up!!
November 14, 2006 at 12:15 am
· Filed under Diario
Det var en tid då jag kunde blunda och programmera i SYS/EX på keyboarden. Jag visste exakt vilket kommando som gjorde vad, och jag hade t o m memorerat alla 127 ljuduppsättningar i min Roland RC-7:a. Fast, nu efter ungefär 2 år utan någon vidare avancerad MIDI-programmering har jag glömt allt. Egentligen var det bara enkla minnestekniker jag hade för att memorera alla variationer på ljud och inställningar till synthen.
Det var som om det vore igår, när jag spelade min nyinköpta NU-RAVE skiva hemma i Malmö. Soundet av psykadelisk rave med Carl Cox och vänner. På den tiden var det ingen som kände till R’n B eller modern hip-hop – så elektronisk musik var helt enkelt inte aktuellt bland ungdomarna heller. Istället lyssnade man på Backstreet Boys, Aqua och Blümchen, medan jag föll i trans på kvällarna. En unik känsla som snart ledde till ännu större intresse för elektronisk musik; nyskapande och unikt i mina öron. Men med åren har minnet börjat svika, för den tiden när jag analyserade musiken skrev jag vilka impulser musiken gav mig. För mig var musiken något visuellt eftersom jag ständigt strävade efter igenkännligheten av instrumenten och effekterna. Jag läste in mig på användarmanualer till olika synthar och lärde mig de olika namnen på ljuden, jag spelade upp ljuden via PCR, WAV och alla möjliga ljudformat på dator, CD och keyboard för att lära mig det.
Det var en unik nördstämpel jag fördelaktigt tillförde mig själv. Sällan kunde jag briljera med dessa konkreta kunskaper om ljuden, ända tills jag gjorde ett projekt i gymnasiet som slutligen kunde påvisa att all nördighet kring ljud och effekter satt sitt spår. Detta när jag skulle tillämpa kunskaperna för att skilja på kvartsstämda skalor, instrument och ljud. Det var en speciell stund att känna hur man har makten genom att lägga fram en bunt med papper som säger m.a.o “Såhär fungerar det!”. Jag måste erinra mig om att mina bortglömda hemligheter inte är så hemliga som jag trodde, inte så länge andra vet om mina hemligheter. Eller finns det något i ens hemligheter som inte förstås av andra än en själv?
Ganska ofta måste jag önska mig tid. Alltså, somliga önskar sig en ny bil, en ny soffa, en ny dator, ett stort hus eller en ny fru. Jag brukar faktiskt önska mig tid, som en del utav mina övriga önskningar som kanske inte är särskilt märkvärdiga; hälsa, välgång, lycka och lansering av nya synthar. Varför önskar man sig tid?
Jag hade gärna velat se mig själv i en tidlös och oförändlig värld, där allting stod stilla. Hade inte behövt oroa mig över att min bärbara dator blivit uråldrig, att min mobiltelefon hänger sig, att mitt mixerbord glappar i crossfadern. Usch, tänker jag när allt detta blir till verklighet… i verkligheten, i nuet. Varför jag tänker på sånt gör mig till en tidsönskande och eländig tänkare, som bara önskar sig evig tid till jul, för julen är på väg och önskelistor skrivs världen över. Undrar hur många som önskar sig tid? Undrar om jag får min tid som jag önskar mig? Jag är som en liten pojke vars två främre mjölktänder har fallit bort.
Sina is the Electronic Music devotee. Currently living in New York, becoming a Pacha addict and predicting the future of Electronic Music. Let's roll the dice!
Want to contact me? Scan this QR code and get my e-mail.
Progressive house with the very own funky bass line, swiiiiiingin’ beat and wonderful piano and orchestral strings.
Sina is the Electronic Music devotee. Currently living in New York, becoming a Pacha addict and predicting the future of Electronic Music. Let's roll the dice!
