Kampen om synthtronen

Skönt att vakna upp lite senare och få in solljus i lägenheten. Måste köpa ny nål till vinylspelaren, den har blivit alldeles för kass. Det är en Shure M44-G jag kört nu i över ett 1½ år och jag har varit supernöjd. Det är klubbversionen och inte den för hip-hop/scratch. Dock har jag lagt på minsta möjliga vikt för att skivorna ska slitas så lite som möjligt. Men det blev en del scratch också, och man märker att stylus är lite segt jämfört med scratchversionen. Men en Ortofon Concorde Nightclub hade fungerat, men absolut snyggast är helt klart Concorde Gold Set som hade passat väldigt bra med guldversionen av 1200/1210:orna.

Har funderat på en Clavia Nord ett tag, känns som en säker och schyst investering, men med en prislapp på >16k sek är det ganska mycket pengar för en liten röding. Jag får ingen arranger direkt, så hade isåfall valt en nyare MPC eller liknande med de pengarna. Men jag är ute efter ett speciellt sound, det där pheta kickljudet och swoshiga psy-goa blippet och de intensiva sågtandsoscillatorerna som skapar vassa leadljud och sinusformade havsekoljuden. Nord Lead 3 har 24 rösters polyfoni, 2 osc. + sync.osc.  LFO filter (såklart), HPF, BPF. Samtidigt erbjuder Nord Modular G2 4-16 polyfoni, och är väl främst riktad till softwareproddare. En grej som också påpekats angående G2:an är detta:

One feature that didn’t get ported from the old editor was the floating DSP count that informed you of the processing requirements for each module. This restriction may be due to the fact that many of the G2 modules are self-optimising according to the role they perform, and so no one figure for load can be applied to a given module. The G2 editor therefore requires that you learn a more trial-and-error approach: you become aware of the typical DSP needs of each module by watching the Patch Load section on the Editor’s display.” SoundOnSound Juli 2004

Jakten efter den perfekta monstersynthen fortsätter, men jag är övertygad om att Korg har något i kikaren, deras senaste releasar har varit ren besvikelse ända sedan Pa1X Pro så jag förväntar mig ännu en värsting inom en “snar” framtid (1-2 år). Yamaha tog ett litet försprång när de kom ut med sin Tyros 2 och förbluffade med t ex sina Mega Voices och 1Gb Wave-Ram för att inte tala om de interna styles som erbjuds. Vad Roland pysslar med i verkstaden är ännu inte känt, men ingenjörerna där har legat på latsidan med den senaste releasen på den nya (gamla) Juno-G, SH-201 och de övriga sk. “budgetmaskinerna” som bara är rena skämtet (ljudmässigt, designmässigt, tankemässigt). Hoppas på att Roland kan återta tronen om konstruktörer och ljudingenjörer, och att dessa fortsätter göra XV-moduler åt oss, och samtidigt lanserar värstingar som Fantom. Man kan alltid hoppas!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.