Let me give you a brief background to this post. While browsing one of many forums I visit daily (a potpourri of knowledge), I read a post from a Swedish forum member, asking whether he should buy Mixmeister Control, Numark CM200, Numark DJ/io or Roland SP-404, to start his Virtual DJ career. Holy Guacamole, I said, and took my keen temper to a level of “glorification of the good old days”. This was back in 2008, and my attitude is nevertheless the same. Like Raymond, my pilot friend once said a late night in NYC, “Airline pilots are people too”, I would like to recite and say that Musicians are people too, so try to understand our feelings. By the way, I used to own a Roland SP-303 myself, so don’t get me wrong here.

Det finns alltid “någon” – så skulle jag vilje inleda…
Jag är en old-school’are som kört på klassiska Technics 1210:or, modellerat på Juno, D50 och Moog osv. Och om vi ska se det som att “alla” old school’are kör klassiskt stuk and never looks back – då kommer det alltid en person, oftast av den yngre generationen och säger “ja, men Nils-Åke (DJ-världens Zappa, Marley, Lennon eller annan legend) kör ju numera serrato a.k.a virtualDJ stuff. “Eh okej?!” – tänker jag
“Ja, men om HAN kör virtual, och tjänar multum, står på top100 listan, varför ska det då vara så lågt att köra en sån setup?” – frågar färskingen.

Det är lite pissigt att man uppfann sånt, och det finns ju säkerligen andra som delar samma åsikt som mig. Att säga hur pass bra det var förr, det har man ju hört många gånger men i det här fallet har det påverkat hela industrin på så sätt att riktiga talanger ödslar sin tid åt sånt som inte längre anses som talang.
Det handlar inte om att ta med sig ett gig-bag med 80 vinylskivor som väger 20 kg för att visa att man kör “the real shit” för Nils-Åke kan säkerligen få till riktiga tunga cuts och scratch med sin serrato. Enda skillnaden är att han slipper kånka på 20kg vax, slippa leta efter just “den där” skivan osv.

Men när det kommer till att lägga ner sin själ på musiken, på vaxet, på modelleringen eller vad man nu vill säga – då lever man för det man gör och går in för det. Och det finns ju INGEN som kan beskriva känslan att ha en Casio CZ101 eller Commodore64 i knäet och leka med den. Att sitta med sin Moog och koppla trådar hit o dit, pilla och skruva. Även om samma “råvara” finns i mjukvaruversion så är det svårt att beskriva känslan av att känna doften av oscillatorerna från “the real shit”. Det är därför jag är så pass anti.

Jag lirar mycket keyboard, och gav mig in i Korg-världen och köpte mig Pa800 (från att ha varit Roland-supporter to the bone). Har man följt dess historik så vet man att PA-serien är riktigt tunga, men ack vilka problem de haft med hårdvara och mjukvara. Det ena har inte hunnit i kapp det andra, och man sitter där och försöker trixa med en importerad sampling via USB-minnet och tänker på den goda tiden då det bara vara analogt och problemfritt. Nu väntar man ju klistrad vid datorn på deras site för att erhålla senaste OS som ska fixa buggarna. Bugfixes – “my ass” har en grupp av Pa-användare sagt efter att ha tröttnat på hur nya problem dyker upp med de nya OS-uppdateringarna…
Så sitter man där med en tjugosextusenkronors-klaviatur som egentligen bara hade kunnat vara en tusenkronors-MIDI klavve kopplat till Logic/Ableton/Cubase/you name it… Kicka igång en softsynt, sampla på ett naffs, och dessutom slippa besväret med att behöva uppdatera OS på ett instrument som kostat alldeles för mycket. “det finns alltid någon”

Ja, det finns alltid någon som lägger 26 lax på en keyboard istället för att skaffa sig en riktigt bra mjukvaru-setup (softsynths osv). Och ändå sitter jag här och klagar över hur pass eländigt det nya är samtidigt som jag motsäger mig själv och säger att jag är en idiot som lagt så mycket pengar på en usel produkt som jag VET hade kunnat ersättas med mjukvara och en dator. Men det kommer ju alltid finnas någon som gör något…

Därav ville jag börja det här med “det finns alltid någon”, och avslutningsfrasen kan du säkert klura ut :)
Och nu när jag tänker efter så har jag inte svarat på din fråga, men läser du mellan raderna så förstår du att jag inte har emot dator-DJ’s men jag tycker då förvisso inte att dessa individer har talang, och att de aldrig kommer förstå känslan av The Real Shit. Men, “det finns ju alltid”… ja, precis…där sa du det.. “någon”